Bröllopsklänning
Ikväll är jag uttråkad. Så himla skönt med fredag att jag suckade ljudligt när jag fick dra på mig mjukiskläderna. Det är midsommar (?), solen lyser och jag vill gå och lägga mig. Har räknat lite matte igen och hjärnan är fried.
Har hunnit med 2 mumsmums såklart.
Imorgon ska jag på chefens bröllopsfest och det enda jag har att ha på mig är min svarta klänning. Får man ha det?!

Har hunnit med 2 mumsmums såklart.
Imorgon ska jag på chefens bröllopsfest och det enda jag har att ha på mig är min svarta klänning. Får man ha det?!

On a Saturday nite
Sting

Blob
Jag hittade DETTA på Sarahs resdagbok:

Jag ser massiv, manlig och manisk ut. Gamla goda tiden.
I don't like growing up.

Flower for ya

En kille gick precis förbi utanför med antingen en lilja eller glasstrut. Hm.
Jag skulle uppdatera "stilmallen" på bloggen men tappade ork så den får fortsätta vara vit ett tag.
Adrian kommer och hämtar upp mig sen när jag lyckats ta mig upp till rummet och packat min väska. Imorgon bär det av till Glasgow! Fame på kvällen, fotboll i nån bar nästa morgon och sen Matchbox twenty på kvällen - yeho! Ska nog gå bananas.
Borde nog packa nu.. Härligt med fredag. Jag blir alltid så glad av det.
Värdelöst inlägg. Whatever.
Byeasy

Värdelös bild från Newcastle
Påskalammet
Jag svettas massivt. Snörvlar och sippar Lemsip. Förkylning sucks. Den har flyttat sig över på brorsan också, han ligger och sover i mitt rum. (Samma sjukdom och han ligger däckad i sängen medans jag klättrade upp för berg och 5-kantiga stenar! - pojkar och deras sjukdomar).


Har precis inhandlat påskägg till A. Hade tänkt leta ett finare men orkar inte in till stan idag. Ett för £9.39 på Dunnes store får räcka.
Påskhelgen är väl Belfasts lugnaste helg då alla är hemma hos päronen och går i kyrkan. Ifjol vill jag minnas att A med familj gick två gånger. Medans jag syndade och låg i Adrians rum och åt chokladägg.
Vilket nonsens jag skriver idag. Jag skyller på sjukdom.
Tata.
St Paddy's Weekend

St Patrick's helgen har lämnat mig med en raspig hals och utmattning. Började med några drinkar till fotbollen på lördag och fortsatte på the Bot efter middagen. På söndag hamnade vi på the Parlour med en coctail jug till mig.
Gårdagen började med att Lauren serverade champagne klockan 11 på morgonen efter att jag kommit hem från jobbet och fortsatte med besök på McHugh's, the Union och sedan the Bot som var sanslöst bra. Jag dansade hela dagen och sjöng allsång till irländska låtar. (inkl. B*Witched, U2, the Corrs, the Pogues m.fl).
Nu orkar jag inte skriva mera.
Later
hujedamej
Jag lovade S att jag skulle blogga.
Har ingenting att säga så förbannemedig! Jag ska nog börja städa, vill ju inte skämmas när brorsan kommer på besök. Detta ställe blir ju stökigt ganska snabbt hur som helst.
St Patrick's i helgen och på måndag. Blir nog festligt och fylligt.
How to survive life's smaller challenges.

Idag har jag köpt en ny bok: Never Hit a Jellyfish With a Spade.
Jag kände mycket mera för en klänning på New Look.
Jag tog en timmes semester idag. Kändes befriande. Måste erkänna att jag flydde från jobbuppgifter som jag helst skjuter upp. Men inser att jag nog måste göra dom, inte kul med Microsoft gnällandes bakom ryggen. Mjeeemjeee.
Idag såg jag min dansande chef för första gången sedan våran åh-jag-känner-dig-så-väl-låt-oss-leka-rhianna-dans i lördags. Jag vågade inte säga hej.
Dag nummer två av att jag undviker mina två amerikanska dramaqueens. Som än en gång varit otrogen mot sin pojkvän och den andra som säger att hon har sitt livs kärlek i USA har hånglat med förstnämndas kusin. Igen. Nämnde jag deras händer på min rumpa, innanför bh:n och fasta grepp om mitt huvud medans jag försöker komma undan?
Bråk är vad jag känner för, ropa lite, kasta grejer och banka in vett i skallar. Be dom se något från nån annans point of view någon gång. Jag har dåligt samvete för att hon går runt och tror att jag är arg på henne. kan ju bli jobbigt för HENNE.
Äh, fuck off!
Conroy Madness.
Nu hade jag skrivit ett l[ngt och fint blogginl'gg och allt f;rsvann och nu fick tangentbordet fnatt ocks[.
Igår var roligt. Jag borde ha träningsvärk.
Så fort jag anlände i huset lastade C mat på min tallrik och gav mig ett kärleksfullt råd: "Get drunk as fast as you can".
Jag blev överväldigad av röran. Alla var fulla. Alla pojkarna var där. Joe, Briggsy, Colm, Michael, P-Head, Cav, Paddy och Peter. Cs mamma satt och tog Jägermeister shots med dem. "Is this the super Swede?!" utbrast jätten Paddy, sträckte sin långa arm över bordet och tog min han. Sedan börjar han sjunga:
You are my Larsson,
my Henrik Larsson
You make me happy when skies are grey
We wanted Shearer, but he's a wanker
So please don't take my Larsson away.
Sedan avslutade han med, "A friend of Henrik is a friend of mine".
En morbror kramade mig, pussade mig på huvudet och sa "You are very welcome".
Peter jagade mig och drog in mig i the reception room för att presentera mig för ännu en morbror.
"Is this the swedish girl? Jag är god vän med Michael och han har sagt hela kvällen att han älskar Anneli, och då tänkte jag, 'men den där flickan är ju inte här, var är hon'. Varför säger han att han älskar dig?" Peter flinar vilt. "Låt oss hämta Michael så vi kan reda ut det här." Morbror springer ut ur rummet. "Why is your face all red?" frågar Peter dumt. Han får en smäll.
In dras M och morbror påpekar "Du har pratat om den här tjejen hela kvällen och att du älskar henne." Tur att M var full. Det hade kunnat bli plågsamt. "Hahaaaa I love wee Annelee" säger han och tar min hand.
"Are you wearing any knickers?" hör jag Eileen fråga mig från andra soffan.
Snart räddar C mig från situationen genom att lova alla att hon ska fixa irish coffee. Snart följer Eileen efter och ropar "Here's my new japaneese friend!" "I want blonde grand children!" meddelar hon och uppmanar mig och Colm att gifta oss.
Väl på the bot är jag full och glad. Arm i arm med min nya kompis vars namn jag inte kan stava. Bartendern bjöd på shots. Just efter halv 12 anländer jag hos Adrian som tålmodigt bara säger "Anneliii" medans jag välter glas i ett snurrande rum och förbannar fylla medans jag sittandes på golvet tvingar i mig en hel pepperonipizza. Så fin pojke.
The Globe

För att sammanfatta min först pub crawl.
Grown-up.

I onsdags var första dansklassen på över ett år. Jag var minst sagt ringrostig. Man blir rätt så deppad när man inser att flexibiliteten är max en tredjedel av vad den brukade vara, styrkan är obefintlig och man känner sig fånigt osäker i sina rörelser. En tröst var att jag delade mina plågor med 20-30 andra tjejer.
Dansläraren verkar bra. "I see this room as an extension of my bedroom. What we do in here is bedroom dancing. Nothing we do will ever leave this room. Never."
Igår var jag och svenska tjejerna ut på Mclub. Det var jäkligt roligt. Bara £2 (ca 27 kr) per drink + gratis shot så jag blev nog lite fullare än jag borde ha varit på en torsdagkväll. Jobbet var lagomt segt men tack vare en stor bacon & cheese burgare med chips och sedan ca 10 coctailkorvar mådde jag rätt så bra i morse. Bortsett från tröttheten.
Idag fick jag sms från A "I've been in a car crash". Jag blev alldeles kall. Han meddelade direkt efter att han var ok, men jag fick ändå den där obehagskänslan igen. Att det hade kunnat gå så fel. Så snabbt hade hela ens liv kunna förändrats. Jag minns stunden då mamma berättade att syrran gått bort så tydligt. En vändpunkt, eller milstolpe som man kanske säger. Allting förändrades. Och här går man och tror "Det händer inte mig".
Jag tror jag är lite rädd för att förlora folk. Mer än vanligt nuförtiden. Har blivit alldeles för många ofrivilliga avsked för att man vill olika saker, har andra saker att ta itu med. Har jättesvårt att säga hej då, det kan bara handla om att man varit tillsammans under en dag och sen är det kväll och man ska hem till sig. Jag vill bara dra ut på hej dåt. Hittar på nya saker att prata om för att slippa. Vad hände med mig? Jag brukade vara världsmästare på att vara själv. Jag kunde spendera veckor på egen hand och bara läsa, tänka och göra små saker jag gillade. Utan nåt behov av någon annan.
Fan att man ska växa upp.