Jag skippade bio idag. Var alldeles för hungrig för att gå på bion direkt efter jobbet. Sedan insåg jag att det var crazy tuesday. Kö liksom.

Istället bestämde jag mig för att ordna upp saker (läs mitt rum). Hittills har jag hunnit ordna upp chokladen, numera i magen snarare än i byrålådan, på hyllan och i väskan. Duscha har jag gjort och roat mig själv med shampoo-frisyrer. Avverkat några hjärntest mm på facebook och att döma av tyngden på mina ögonlock tror jag att jag kommer vara under täcket om ca 1 timme. eller 30 min kan man också kalla det.

Helgen var lagomt dramatisk. hela söndagen satt vi 4 tjejer i vardagsrummet. lata. feta. C och J kom över och kallade c för Sleeparound sally. jag skrattade gott, dom är så roliga. c var otrogen mot S med p-h. L hånglade med C (cs kusin) ((vilket c tror kommer göra att de tappar intresset, medans jag tror det kommer ha motsatt effekt och göra saker ännu roligare)). c satt hela dagen och förklarade att hon inte var en dålig människa och att det var bara hans fel och sökte bekräftelse på att detta var rätt. jag nickade och log för att inte vara en "dålig kompis". När jag väl började tänka själv blev jag bara less och ville komma ut ur huset för ett tag. är man kär på riktigt är man inte otrogen. och nej jag kommer inte komma dit en dag.                                    nej, nu blir anneli upprörd.

Imorgon är det möte med microsoft snubben (mocrosoft asg).
Dansklass igen på kvällen.
Fredag har svenskosarna planerat pubcrawl.

I onsdags var första dansklassen på över ett år. Jag var minst sagt ringrostig. Man blir rätt så deppad när man inser att flexibiliteten är max en tredjedel av vad den brukade vara, styrkan är obefintlig och man känner sig fånigt osäker i sina rörelser. En tröst var att jag delade mina plågor med 20-30 andra tjejer.

Dansläraren verkar bra. "I see this room as an extension of my bedroom. What we do in here is bedroom dancing. Nothing we do will ever leave this room. Never."

Igår var jag och svenska tjejerna ut på Mclub. Det var jäkligt roligt. Bara £2 (ca 27 kr) per drink + gratis shot så jag blev nog lite fullare än jag borde ha varit på en torsdagkväll. Jobbet var lagomt segt men tack vare en stor bacon & cheese burgare med chips och sedan ca 10 coctailkorvar mådde jag rätt så bra i morse. Bortsett från tröttheten.

Idag fick jag sms från A "I've been in a car crash". Jag blev alldeles kall. Han meddelade direkt efter att han var ok, men jag fick ändå den där obehagskänslan igen. Att det hade kunnat gå så fel. Så snabbt hade hela ens liv kunna förändrats. Jag minns stunden då mamma berättade att syrran gått bort så tydligt. En vändpunkt, eller milstolpe som man kanske säger. Allting förändrades. Och här går man och tror "Det händer inte mig".

Jag tror jag är lite rädd för att förlora folk. Mer än vanligt nuförtiden. Har blivit alldeles för många ofrivilliga avsked för att man vill olika saker, har andra saker att ta itu med. Har jättesvårt att säga hej då, det kan bara handla om att man varit tillsammans under en dag och sen är det kväll och man ska hem till sig. Jag vill bara dra ut på hej dåt. Hittar på nya saker att prata om för att slippa. Vad hände med mig? Jag brukade vara världsmästare på att vara själv. Jag kunde spendera veckor på egen hand och bara läsa, tänka och göra små saker jag gillade. Utan nåt behov av någon annan.

Fan att man ska växa upp.

nu sitter jag i soffan. här har jag suttit sen jag kom hem. lite smått irriterad på R som sitter i fåtöljen mitt emot som sitter och tar minismå skedar från sin yoghurt och sedan sticker ut en pekig tunga för att slicka upp det.

jag överväger att bryta mitt jagärsåduktigochlagarriktigmiddagvarjekväll och bara äta cereals. så trött är jag. och nu har jag hämtat den middagen. med yoghurt bitar och hallon och cherries som jag inte tycker om och försöker peta bort.

idag var jag inte på jobbhumör. hade någorlunda sett fram emot att få börja med QAs efter att jag äntligen hunnit ta mig igenom calibrations. så skriver r och påpekar att vi har en liten kris i köerna och undrar om jag har mycket CES jobb att göra. i guess not. känns mindre kul när man dras åt flera olika håll och sen är för snäll för att säga nej till nån av dem.

vid kl 15 skickade a sms "thinking about you". då tappade jag all lust för att jobba. allt gick segare och jag spenderade nog mest tid på att ge flytta-tips till E. klockan nuslutarjag var det flera tickets att göra. men jag struntade i det. varför ska jag stanna frivilligt och jobba över när ingen annan gör det? jag är dock glad för de nya pluggisarna. skönt att det finns andra som är likadan som en själv. när jag gick hörde jag ett lågt "good work" från r. "thank you" sa jag matt och gick efter att han blinkat en flirt. ingen riktigt flirt men ja ni förstår.

nu fick jag ont i magen av mjölken.

i söndags (vilken dag var det?) såg jag och A I am legend. inte vad jag väntat mig. jag blir sur för att jag blivit så mesig och alltid är rädd när jag ser läskiga filmer numera. men A kramade mig hårt hela filmen så den här gången kändes det inte få farligt att vara lite mesig. sen passade han på att skrämma mig på vägen hem.

Äntligen fredag! Veckan har gått snabbt, massor att göra på jobbet och nästan fullt upp på kvällarna. Det är så det ska vara. Jag och Claire konstaterade idag att vi har ganska tråkiga liv. (Fast ändå har jag ganska roligt). Nåja, med danslektionerna som börjar nästa vecka ska det väl bli ändring på det! Fast med ingen träning på jag törs inte säga hur länge, kan det bli lite tufft.

C&L pratar fortfarande inte med varandra. Jag börjar bli less. Kan dom inte bara mötas halvvägs och happy days - försonas. Numera känner jag mig som en mellanlänk. Båda är vän med mig och frågar om den andra.

Igår flyttade nya tjejen in, jag har fortfarande bara hunnit säga hej i nån minut men hon ska tydligen vara snäll så förhoppningsvis är denna bättre än de tidigare. Adrian och jag for en sväng till IKEA i måndags. Hans första ikea upplevelse. Åt köttbullar med brunsås och chips. Att dom ska ha chips till allt! Provade soffor och sängar och kök och lite sånt. Jag inhandlade diskhanskar, papperskorg, garderobsgrej och massa mat och godis. Avslutade med en varmkorv, som faktiskt smakade som svensk varmkorv!! Jag blev så lycklig. Håna mig inte.

Fick mail med bilder på min nya lillkusin idag, så söt man får vara. Jag vill till Sverige litegrann, jobbigt att missa sånt. Jag har ju inte ens fått se magen. Hoppas på att kunna locka hit päronen eller brorsan så man får lite besök. Kan man behöva.

Äntligen fredag. Jag ångrar att jag gav erbjudande till Ryan om att komma in och jobba på söndag. Knäpp jag är. Ännu knäppare är att när jag erbjöd mig komma in tänkte jag inte på extra pengar utan på att köerna skulle se förjävliga ut. Sån geek jag är. 

Lauren är tillbaka i huset. Claire är fortfarande sjuk och hos sin faster. Skönt med lite rörelse i huset igen. Tror jag ska fixa slingor i håret imorgon. Om jag kan få en tid, lyckades inte förra helgen. Vill inte gå nån annanstans heller, mitt hår är precious, litar bara på a selected few. heh.

Januari är snart redan halvvägs. Det var ju alldeles nyss September. Jag är så knäpp som inte kan planera framåt. Vill kunna säga "Till hösten ska jag..." men det känns helt omöjligt. Vill jag plugga? Vill jag resa? Vill jag fortsätta jobba? Vara lill-vuxen är jobbigt. Det är meningen att det är nu man ska göra allting. Så det blir för mycket.

Blaaahblaahblaah.

Som Ryan sa, atmosfären är så himla mycket bättre efter att Scott flyttat ut. Nu måste vi bara hitta nån som kan ta över rummet. Som förhoppningsvis inte stinker alltför mycket. Rummet alltså. Claire är sjuk och sover, Ryan förmodligen också för han försvann in i sitt rum som alltid efter jobbet. Tvn är på i bakgrunden och Hollyoaks är igång. Jag skäms lite för att jag faktiskt tycker det är bra.

Jobbet var ganska stressigt idag. Inte så farligt egentligen men massor att göra. Blev bara jag och Emelie i köerna i slutändan med tre personer på semester, nykillen i träning och resten lediga. Vid lunchtid kom min nya chef och bad mig lyssna på konferanssamtalet med Microsoft. Efter mobilmöte med produktspecialisten och Victor igår kändes det som att inget egentligen vad främmande för mig på samtalet, vilket var jätteskönt. Att jobba även som agent kommer nog hjälpa i jobbet som CES. Det känns däremot lite svårt att balancera det, får hela tiden mail och saker som ska göras, och möten och samtal från CES teamet medans jag sitter och försöker hinna med köerna också. Har prov och calibrations som ska göras också. Svårt att veta vad man ska prioritera. Jaja, det faller väl på plats så småningom. Tog min lunch kl 4 fram tills att Ryan kom och bad mig fixa nåt.

Den här veckan har varit så himla lång. Vill ha helg nu. A pluggar och jag får nog vänta till måndag innan jag ser han igen. Hatar att sakna. Ser fram emot utgång med Emelie och Karin på lördag. Ska ge dem deras första "upstairs at the bot" upplevelse. Blir intressant.

Imorgon börjar jag mitt nya jobb. Lite pirrigt, men ska bli skoj att få göra någonting nytt.

På torsdag kväll började det snöa. Helt oväntat. Det kändes inte ens kallt nog. Med en kudde och middagstallrik i famnen sa Ryan "It's been snowing in some parts of Northern Ireland today". "Really?" "Yup" "Well, it's not gonna snow in Belfast tho, it never does" "It will!" "No, I don't think it will".

Och det gjorde det.

Helt plötsligt var det alldeles vitt. Jag blev som ett litet barn, ringde A och sedan hoppade jag ut i snön. Gick till universitetet, förbi nya Starbucks, förbi Ryan's pub och oj hamnade i en lägenhet jag känner så väl. A pluggar och får inte störas fram tills nästa fredag. Men nu var det ju ett speciellt tillfälle. "You think I can let you go now?" Heh.

Nästa morgon var det ca 1 dm djup kramsnö. Vi skottade bort snön från bilen och allt jag kunde tänka på var hur perfekt snön var för en snögubbe. A blev som ett litet barn, helt galen. Slirade fram på vägen. Satt och ropade och sjöng. "Have you ever driven in snow?" "Nope!" "Maybe I should drive?.." "Wohooo, I could do this all day!". Pojkar.

Igår kom jag hem från min shoppingrunda (på vilken jag spenderade alldeles för mycket pengar!) och fann Scott's nycklar på köksbordet. Wow. Kollade in i rummet och mycket riktigt: det var tomt. Hade mina misstankar kvällen innan då en stor, svart sopsäck stod utanför hans rum och han höll på att tvätta varenda plagg han hade. Är jag elak som känner mig lättad? Inge mera röklukt när man vaknar, ingen dundrande musik som gör att hela huset skakar, inget irritationsobjekt när man kommer in i köket och upptäcker att man inte är ensam. Gu så skönt.

Idag kommer Claire hem igen. Äntligen. Huset är alldeles för tomt. och Ryan ringde och ville komma in på mitt rum igår klockan halv 1 på natten. Full skulle jag gissa. Tack för att jag har lås på dörren!

A kom på nyårsafton.
Jag är fortfarande lite i chock.
Bra chock men unbelievable.
Min bubbla brister alltid nån gång.
Denna gång hoppas jag att den håller längre.
Jag har rosa glasögon.